fredag 14 november 2014

Nästa steg i kampen mot cancern

Efter dagens onkologrond på Örebros sjukhus så vet vi nu hur fortsättningen mot min sjukdom kommer se ut.

Det som är gjort nu efter operation att hela överkäken är borttagen för att cancern va mer utbredd än trott. Allt gick inte att ta bort men va 97 % om vi förstått rätt. 

I och med julen som nalkas med mycket röda dagar osv så kom det fram till att det bästa vi kan göra nu är att stråla innan ny käke byggs upp. 

Strålningen kommer ske i ca 6-7 veckor & vara 5 dagar i veckan.  Man kan få ont av strålningen som trots allt ger brännskador i vävnaden. 
Jag tror inte det kommer köras igång förren jag är läkt i ansiktet efter denna operation. 

I nuläget har jag inte ont. Men jag kan inte äta något utan får dricka te/saft/vatten.
Jag saknar känsel i halva tungan som hela tiden känns iskall, ingen känsel under höger öga samt ner mot näsa & läppen. Hela insidan av munnen känns mer än den ser ut. Jag kan inte bita ihop för bettet passar inte. Har sämre syn på mitt högra öga som är svullet. Spänd över tinningen. 

Nu börjat det kännas tungt. Jag ser sjuk ut, får inte äta utan sond, sover rätt dåligt och är på "permis" från sjukan.
Samtidigt ligger det i min personlighet att blicka framåt och gå igenom bara för att man inte har något annat val. Men jag känner saker ändå och stoppar inte huvudet i sanden. När det är tungt så delar jag det med er men mår jag bra så delar jag det med. Men idag har vart en tyngre dag då sjukdomen kommer ikapp en lite. Ändå är jag glad att få vara hemma igen. Sova i min säng och få gulla med en av mina hundar i varje fall. Det kommer dagar då det blir sämre & det kommer dagar som blir bättre.
Men för varje dag som går så tickar livet på. Allt man kan göra är att åka med...

6 kommentarer:

  1. Följer dig på färden Madeleine,styrkekram

    SvaraRadera
  2. Du är så fantastisk! Följer din resa. Gråter när du gråter. Gläds när du gläds. Ändå känner vi inte varann. Men du har en enorm förmåga att fängsla med dina ord. Man sugs in i din kamp. Stor kram!

    SvaraRadera
  3. Låter tufft för dig! Strålning är inte roligt och det tar på kroppen. Du kommer att fixa det också! Kämpa på nu Madde! Kram

    SvaraRadera
  4. Det var väl en bra turordning. Skönt att vara hemma o slippa sjukhusrutinerna en period o samla kraft till sista op! Kram till er alla!

    SvaraRadera
  5. Ja Madde, jag följer också din resa. Du borde skriva en bok för du väljer dina ord så väl. Du ska veta att jag tänker på dig långa stunder varje dag och när jag läser så både gråter, skrattar och ler jag. Tack för att du delar med dig <3

    SvaraRadera
  6. Vi är många som följer din kamp men trots allt är det bara du själv som lever med detta. Hoppas alla våra tankar och kramar stöttar dej i detta tuffa.
    Läser det du skriver och gråter och gläds mrd dej. Tänker på dej varje dag.
    Du har en underbar förmåga att förmedla känslor tillsammans med fakta i ditt sätt att skriva.
    Skickar massor med kramar från mej o pinnarna♡♡♡
    Fuck Cancer!

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar & lite pepp! Ju fler soldater desto starkare krigare!
Kram