fredag 23 januari 2015

Jag vill inte mer

Jag vill inte mer nu. Jag kanske snubblar på målsnöret men jag vill inte strålas för 35:e gången. Min kropp har skrikit stopp för länge sedan. Håret är tappat, smaken är borta, blåsorna återkommer, jag är som fnöske i näsan & den bara blöder, munnen är så fruktansrr torr så nätterna är ett helvete.
Jag vill inte mer. En endaste gång kvar kan inte göra skillnad på cancercellerna.
Jag försöker hålla humöret uppe men nu orkar jag inte. Jag hatar se mig i spegeln, undrar om jag någonsin blir mig lik igen. Orkar inte med folks blickar när vi är ute. För jag ser dom, folk tittar. Jag orkar faktiskt inte mer. Inte just idag i varje fall. Imorgon kanske allt känns bättre.
Men jag är så Långt ifrån den jag va innan. Då var jag stark, vältränad, söt och bekymmerslös. Idag är jag ojämn i ansiktet, tandlös, svag & mager. Jag känner inte igen mig. Jag saknar att kunna prata ordentligt, le som förut, träna som förr, se ut som förr. Det är svårt att förklara hur det känns att sakna känsel helt plötsligt, sakna tänder, ha ett stort ärr i hela ansiktet. Och lägg på alla bekymmer som inte syns på det. Ögat som alltid krånglar, rinner & blir torrt på kvällarna. Munnen som inte går att öppna mer än 2 cm. Och allt annat jag skrivit. Allt som strålningen gör. Därför orkar jag inget mer nu. Jag vill inte strålas gång 35.
Det räcker och jag har varit stark, har kämpat och inte gnällt så mycket.
Men det räcker. Nu vill jag läka ihop. Se till att återhämta mig. Jag vill börja med det nu, inte på måndag. Nu!
Jag orkat inte med mer nedbrytning. Jag vill uppåt.
Nu!


6 kommentarer:

  1. det finns så mycket att säga, men finner inget. lider med dig gör jag iaf

    SvaraRadera
  2. Pest just nu :'( men efter strålningen på måndag, och framförallt den dagen läkaren säger "Madde, idag kan vi friskförklara dig" och du är av med alla tunga biverkningar, smaken är tillbaka, du har fått tänder igen, håret växer så det knakar och du är hungrig och känner smaken, då är gång 35 bara en skitsak! Kämpa, kämpa, kämpa! Jag och väldigt många med mig är med dig denna jobbiga helg och på måndag! Ge inte upp! Go girl!! <3

    SvaraRadera
  3. Kämpa på nu, you can do it!! Ge inte upp, bara en endaste ggn kvar - för att vara på den säkrare sidan - tänk så, att det gör skillnad, kom igen Madde du fixar det!!

    SvaraRadera
  4. Fina Madde!! Den personen som DU ÄR lyser över ditt ärr och allt och det är omöjligt att se någon annan person än den du alltid vart, hur du alltid ser ut, när man ser dig. Insidan speglar utsidan, så du kommer alltid vara vackrast på alla sätt och vis. Kunde inte sluta tänka på det när vi hade vart hos dig, du är så jävla stark! Du klarar det här! <3

    SvaraRadera
  5. Förstår att du fått nog nu. Men du är super stark och fixar det här. Vi alla står bakom dej och hejar. Nu vänder snart helvetet och du kan börja klättrar uppåt. Tusen styrlekramar❤️

    SvaraRadera
  6. Har full förståelse för att du tycker det räcker nu, men nu har du gjort dina 35 gånger! Du kan bocka av det på "att göra-listan" Nu får du koncentrera dig på nästa steg. Jag tycker du är superduktig som orkar skriva som du gör om allt du går igenom. Hoppas du får börja må lite bättre snart. Gosa extra med lilla söta valpen :o)
    Kram Lillemor

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar & lite pepp! Ju fler soldater desto starkare krigare!
Kram