söndag 7 december 2014

En grå dag

En liten dispyt om en känslig fråga och hela världens rasar samman. Att inte ens få vara arg, & ledsen utan att påminnas om det tillstånd man befinner sig i. Jag påminns ständigt om den här skiten. Varje gång jag ser mig i spegeln så är det ett monster som stirrar tillbaka, varje gång jag försker le så vet jag att det enda som syns är ett tomt hål som saknar tänder. Varje gång jag äter så ramlar maten ut igen,  försöker jag tugga så inser jag snabbt att det inte går. Det är en kamp bara att försöka få i sig mat & ibland känner jag  bara att jag skiter i det så slipper jag påminnas om det. Är det för tyst omkring mig så piper & dunkar  det i örat. Är det för högt i omgivningen så hör jag inte vad folk säger. Ständigt detta "va?". Varenda kväll blir munnen torr som en öken, varenda morgon vaknar jag likadant. Ansiktet är lika förlamat vilket ger känslan av att vara bedövad, min mimik är inte densamma & jag känner mig stel i hela ansiktet. Ögat är svullet och rinner vilket gör att jag ser suddigt om jag inte torkar ur det ideligen. Näsan är domnad, blir jag snorig märker jag ingenting, det är också en stress.
Det är för mycket nu, det tar så mycket av mina krafter att ständigt gå med de här. Det är jobbigt, så in i helvetes jobbigt. Allt jag vill är att få tillbaka mig själv. Men hon finns inte längre, hon är på väg att bli en helt annan person. Läkarna sa att om 5 år ska ingen kunne se på mig vad jag gått igenom. Jag hoppas det även gäller mig själv. Att allt ska funka som förut. Att jag kan le igen. Idag har jag bara velat gömma mig och känslan av att aldrig mer vilja visa mitt ansikte har  dykt upp många gånger. Jag vill bara dölja mig själv och inte visa mig förrens allt är avklarat. Jag vet att det inte kommer bli så, men idag blev den känslan så stark.
Jag påminns om det här i varenda steg och det tar på krafterna. Jag ser på mig själv i spegeln, döljer jag halva mitt ansikte är allt som förr, men döljer jag den andra sidan är jag ett monster i mina ögon. Svullen med ärr och tänderna som saknas. Det är värst, dom där förbannade tänderna. Det är en hård prövning nu och jag vet att den blir värre. Isamma takt som de celler som finns kvar av cancern, brinner upp så kommer min kropp få stryk. Den kommer gå en hård fight och jag har dåligt med fysiska krafter. Allt gick åt till operationen. Jag börjar återhämta mig nu men vet också att allt kommer tas ifrån mig igen.
Idag har jag gråtit. Tårar av ren ledsamhet över vad jag måste gå igenom i livets hårda skola. Varför livet inte tror jag försått utan att spä på massor. Vad måste bevisas för mig, är det något jag missar? Kanske visar livet att tårar måsta få rinna sorg måste få kännas och att det inte gör mig svagare.
Jag har fällt få tårar i det här, men inte för att jag håller bort dom utan för att jag känner vad jag känner. Mestadels en glöd & kämparanda men idag också frustation över att vara så handikappad. Det tar på krafterna. Jag tillåter mig att känna som jag gör. Jag har det bästa stödet hemma som förstår.
Idag är en grå dag. Men som alla dagar tar den slut och en ny tar vid.
Jag välkomnar morgondagen.



4 kommentarer:

  1. Gråt, Madeleine, det behöver du! Dina känslor behöver ut, både bra och dåliga! Alla dina krigare finns omkring dig och vi tänker på dig. All styrka och massor kärlek 💓 och positiva känslor till dig!!

    SvaraRadera
  2. Du är inget monster vad än du tycker att du ser i spegeln. Du är en otroligt fin människa och visst kommer det att komma sådana här grå dagar och då är det skönt att släppa på trycket, det måste du göra och jag tror att det stärker. Du är en sån otrolig kämpe och vet du...det blir bättre. Kram!!

    SvaraRadera
  3. Förstår om det kommer "gråa dagar" ibland, dom måste nog få komma som en "ventil" i det du kämpar dig igenom just nu. Tror inte någon som vet vad du går igenom ser dig som ett monster. Kram Lillemor

    SvaraRadera
  4. <3 Du är stark och du är vacker Madde <3 Hoppas tiden går fort så du får dina tänder fixade så du kan le och äta och göra allt det andra snart igen <3

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar & lite pepp! Ju fler soldater desto starkare krigare!
Kram