tisdag 23 december 2014

Min julklapp

Den här förbannade kampen med maten går mot sitt slut Och ingen är gladare än jag!
Jag får numer kväljningar när jag försöker äta. Det är enormt frustrerande för en som älskar mat! Men maten kan inte tuggas och smakar för lite & det sätter griller i huvudet som gör att jag inte får ner någonting. Och det blir värre och värre. Nu när jag är hungrig får jag lite småpanik för jag vet vad som väntar. Jag kan inte heller dricka näringsdryckerna jag fått. Samma kväljningskänsla där.

Idag har jag varit  på onkologen 2 gånger och strålat mig. Det är med tyngre & tyngre steg jag går dit, det är jobbigt nu, munnen börjar värka & svida. Lite svamp är tillbaka också. Men man måste.
Det va i varje fall munrond idag. Min doktor va där och frågade hur det gick med maten. Och jag erkände snabbt att det gick åt skogen. Rätt omgående kom hon med den bästa present jag kunde få just nu - att sätta in en peg i magen. Jag vet att det inte är optimalt att ha en sådan men när jag får i mig lika mycket under en hel dag som jag fick i mig till frukost förut så är valet inte så svårt. Jag fryser, känner mig svag & tunn och den känslan gillas inte. Jag är van att ha muskler på min kropp och känna mig stark, jag är långt ifrån den personen nu. Men hon kommer tillbaka.

Imorgon är det julafton också. Vi hade planer som blåstes av. Så jag och Tomas kommer sitta hemma och ha det mysigt själva istället. På juldagen blir det julfirande hos min storebror så vi sitter inte i sjön.
Och annandagen blir det förhoppniingsvis insättande av peg. Om inget akutfall dyker upp. Och sen kan ett annat problem vara att jag inte kan gapa tillräckligt stort för att få in slangen i halsen & vidare till  magen. Det är tydligen på det sättet man hittar positionen. Men man får tänka som på  alla andra undersökningar, det är snart över. Och förhoppningscis är även den här resan snart över. Jag vet att det är en lång väg kvar men man får beta av en dag i taget. Jag har gråtit lite mer nu, mest för att kroppen är tom på energi och tårarna kommer lättare då. Sen finns det en risk för att jag varit lite tvär och tjurig också. Men över lag så försöker jag hålla mig from....hungrig men from.

Jag ska se till att ge mig själv den bästa julklappen jag kan sen. Jag har redan börjat kika på vad det kan bli och bätttre sak än det kan jag inte hitta! Det är för att ge mig själv lite beröm för att ha klarat av halva strålningen också, det är ju om ett tag. Och när halva strålningen har gått så har egentligen halva behandligen också gått. Det började med en stor operation, avlägsnandet av cancern, sen strålningen & sen avslutar vi med en till stor operation där vi återställer käken.
Så i det stora hela blir det en halvtidspresent!

Nu ska jag gå och ta mig lite glass, men inte ens det är något man ser fram emot. Att mat som jag alltid älskat numer kan få en att vilja krypa ner under täcket och gömma sig. Märkligt. Men om jag leker med tanken att få sätta i mig en stor saftig pizza, utan gomplatta och tuggbesvär, så vattnas det i munnen. Eller en vanlig knäckebröd fungerar också. Eller en köttbit med potatis och sås... oh lord så gott! Så ät i jul, ät och njut över att kunna smaka maten, äta maten och tugga. Njut av att dela dagen men dom du har omkring dig. Se storheten i det lilla och ta dig tiden att sitta ner och njuta av det också. Att ha allt i perfekt ordning ska nog i första hand kännas i sinnet och inte i det ytliga omkring dig.

Julen är här!

God Jul!


1 kommentar:

  1. Jag vill önska dig en riktig God Jul Madde! Tänk nästa jul då kan du åter njuta av allt som du tycker är gott och du...ett år går fort. Som du skrev så har snart halva tiden gått och då är det "bara" hälften kvar och då är det nedförsbacke!!

    KRAM till DIG och till din TOMAS

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar & lite pepp! Ju fler soldater desto starkare krigare!
Kram